Det livsviktiga ljuset

Borta i horisonten sprider sig ett sken från en gyllene vagn, solguden Helios far över himlen och gör natten till dag i den gre­kiska antikens mytologi. I aztekernas rike runt 1300­talet offrar människorna slavar för att hålla sin solgud stark. Snabbspola fram till 2024 och vårens första solstrålar får stressade nordbor att stanna upp mitt på trottoaren, vinkla upp ansiktet mot det ljusa klotet på himlen och sluta ögonen. Människans besatthet av so­len och ljuset tycks ha funnits i alla tider.

– Det är starkt kopplat till vår evolution. Vi är beroende av sol­ och mörkerväxlingen som delar upp dygnet i faser. Ljuset och solen är förknippad med den aktiva fasen och mörkret med återhämtning. Vi är mer besatta av den aktiva fasen eftersom det är då vi historiskt ska samla mat och över­ leva, säger Arne Lowden, sömn­ och stress­forskare på Stockholms universitet, där han länge forskat om hur dygnsrytmer, ljus­beteende och sömn påverkar människor.

Som bosatta på de norra breddgraderna är vi kanske ännu mer besatta av dags­ljuset, vilket inte är så konstigt. Under höstmånade rna får vi nämligen bara 14 procent av den årliga strålningen från solen, och under vintern fem procent.

– Det innebär att under sex månader får vi bara 19 procent av all årlig ljusstrålning. Resten får vi under vår och sommar, säger Arne Lowden.

Ljuset är den främsta faktorn som styr vår dygnsrytm, och dygnsrytmen är livsviktig för vår hälsa. Arne Lowden menar att vi är byggda för en ljus­ och mörkerväxling som ligger nära 12 timmars ljus följt av 12 timmars mörker. Men för den moderna människan ser verkligheten inte ut så.

– Eftersom vi i dag inte går och lägger oss direkt efter solnedgången utan håller oss vakna med elektriskt ljus får många av oss problem med sömn och sömnbrist.

Ljuset på förmiddagen innehåller mer blå våglängder vilket ljuscellerna i ögat regerar som mest på. Det blåa ljuset gör oss pigga och väcker hjärnan och vi blir därför ome­delbart pigga – oberoende av när på dygnet vi utsätts för ljuset.

– När vi under kvällstid använder skärmar, som innehåller blått ljus, blir vi kvälls pigga och morgontrötta. På kvällen behöver vi istället rött ljus, säger Arne Lowden.

Arne Lowden lyfter vikten av att ha rätt belysning vid rätt tid i hemmet och menar att mysbelysning på kvällen fyller en viktig funktion.

– På samma sätt som att det är viktigt att få dagsljus under förmiddagen är det lika viktigt att på kvällarna se över ljuset inom­hus. Försök att efterlikna den naturliga sol­ och mörkerväxlingen.

När vi rubbar vår dygnsrytm får det konsekvenser för vår hälsa. Det påverkar bland annat sömnen, immunförsvaret och tillväxten, samt ökar risken för flera sjuk­ domar – ungefär hälften av kroppens alla celler är beroende av dygnsrytmen.

Att ta tillskott med D­vitamin är viktigt när vi inte får tillräckligt av det från solen. D­vitamin har flera fördelar – framför allt för att motverka benskörhet. Men Arne Lowden poängterar att det är viktigt att inte tro att det räcker med extra D­vitamin eftersom ljuset har fler livsviktiga effekter som vi behöver. Så, hur lång solexponering behöver vi egentligen för att må bra? Och går det att ladda kroppens depåer med ljus?

– Det går tyvärr inte att ladda depåerna, vi är beroende av ljus dagligen. En solig dag räcker det att vara ute i dagsljus i 30 minuter, är det molnigt får du lägga på uppåt en timme på det.

Även när du är inomhus och nära ett föns­ter får du mer ljus än om du bara hade haft elektriskt ljus eftersom dagsljuset är mycket starkare.

– Dagsljuset kommer upp i en ljusstyrka på omkring 5 000 lux en molnig dag medan lampor inomhus bara når omkring 300 lux. Så även om fönsterglaset stänger ute 30 procent av dagsljuset ger det dig mer att sitta vid ett fönster inomhus än med enbart elektrisk belysning, säger Arne Lowden.

• Sträva efter att få mellan 30 minuter och 1,5 timmes exponering utomhus per dag beroende på hur klart eller molnigt det är.
• Jobba förebyggande med ljus- behandlingar, så som ljusterapi. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att det fungerar.
• Ställ krav på din inomhusbelysning även på jobbet. Det bör finnas elektriskt ljus som ersätter dagsljuset väl. Just nu ser man till exempel över hur belysningen ser ut på många skolor, sjukhus och äldreboenden.

TEXT JULIA LINDSTRÖM FOTO EMMA SIMPSON
Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 1/2024
2024-06-10