De är nödvändiga för att få vår digitala vardag att fungera, men svåra att tillverka. Med endast några få producenter i världen har halvledarna blivit geopolitisk hårdvaluta.
Du hittar dem i allt från mobiltelefoner och datorer till diskmaskiner och bilar. Vi pratar om integrerade kretsar, eller mikrochips som de också kallas, vilka i sin tur innehåller massvis med halvledare. Transistorer är exempel på sådana halvledare. De generar de ettor och nollor som är nödvändiga för att göra komplexa beräkningar och lagra stora mängder data i vår allt mer digitaliserade värld.
När du greppar din mobiltelefon håller du över 15 miljarder transistorer i din hand. Varje transistor är mindre än ett virus.
Taiwan tar ledningen
Halvledarnas historia tar sin början i 1950-talets Silicon Valley i Kalifornien. Drivande i utvecklingen var det amerikanska försvaret som behövde mindre komponenter till sina missiler.
Ingenjören Gordon Moore hävdade i en artikel 1965 att varje eller vart annat år skulle antalet transistorer som får plats på ett chip fördubblas. Han har haft rätt hittills och hans förutsägelse kallas därför för Moores lag.
Moore grundade företaget Intel som länge var världsledande i att tillverka mikrochips och processorer. Men den amerikanska dominansen bröts 1987 när företaget TSMC startades i Taiwan. Deras radikala idé var att enbart tillverka chipsen och inte slutprodukterna. Det blev en enorm succé. I dag kontraktstillverkar TSMC över 90 procent av världens mest avancerade chips i sina fabriker i Taiwan.
Kapplöpning mellan stormakter
I takt med ökad spänning mellan USA och Taiwan på ena sidan och Kina på den andra, har halvledarna blivit en strategisk bricka i världspolitiken. Kinas teknologi anses ligga cirka fem år bakom Taiwans, trots att de spenderar miljardbelopp varje år på att försöka komma ifatt. USA blockerar samtidigt export av de mest avancerade halvledarna till Kina.
Allt fler oroas för vad som skulle hända om fabrikerna i Taiwan slogs ut. Chris Miller, historiker och författare till boken Chip War, konstaterar att det i så fall skulle ta minst tio år för halvledarindustrin att komma tillbaka till sin nuvarande nivå. För att gardera sig satsar USA stort för att bygga upp en inhemsk industriell kapacitet. Det är inte för inte som halvledarna kallas för den nya oljan.
TEXT RICHARD SIGRAY
Artikel från tidningen Private Banking nr 2/2024
2024-05-03
Välkommen till en bank som värdesätter dig och miljön!
