Risker och möjligheter
Med risk menas variationen i placeringens värde över tiden. Vi mäter risken med volatilitet. Enkelt uttryckt beskriver volatilitet hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar. Ju mer tillgångens värde rör sig upp och ner desto högre volatilitet har tillgången.
Risk och avkastning hänger ihop
Den som tar en högre risk kan på lång sikt förvänta sig kompensation i form av en högre avkastning på sitt fondsparande. Men en högre risk kan också betyda att placeraren förlorar en del av den förväntade avkastningen.
För en placering med låg risk gäller det motsatta. På kort sikt är risken för förluster lägre. Däremot är det sannolikt att avkastningen på lång sikt kommer att bli lägre än för en placering med hög risk.
Olika placeringsmöjligheter ger olika risk
Innan du placerar i fonder är det viktigt att du tänker igenom hur länge du vill ha dina pengar investerade (din placeringshorisont) och vilken risknivå som passar dig och dina sparmål.
Marknadsrisk
Olika marknader har olika risk. Lägst risk hittar vi på penningmarknaden där avkastningen varierar relativt lite. På aktiemarknaden är svängningarna betydligt större. Olika geografiska marknader har olika risk. Marknadsrisk är den risk som en finansiell tillgång utsätts för om marknadsläget förändras och mäts vanligen genom betavärdet (se nedan).
Valutarisk
Fonder som tar positioner i värdepapper som handlas på utländska marknader och noteras i andra valutor än basvalutan kan påverkas av förändringar i valutakurser.
Sektorrisk
I aktiefonder som investerar i en specifik sektor kan det uppstå en variation i avkastningen, volatilitet, som överstiger marknadens genomsnittliga volatilitet. Med tanke på den högre risken i investeringar av detta slag så bör sektorfonder användas som ett komplement till andra värdepappersplaceringar.
Likviditetsrisk
Olika värdepapper har olika stor likviditet. Ett visst värdepapper kan ha sämre likviditet och mer volatil kurs än ett värdepapper på en större marknad. Låg omsättning i de underliggande värdepapprena kan vara till nackdel för en fond, både när det gäller att realisera innehav och i fråga om att införskaffa vissa värdepapper.
Risker i aktiefonder
Standardavvikelse är ett mått på fondens avvikelse från sin medelavkastning under en given tidsperiod. Hög standardavvikelse indikerar hög risk i fonden. Vi använder månadsdata under en 24-månadersperiod för beräkningarna. Värdena räknas sedan upp till årstakt. Hög standardavvikelse indikerar förhöjd risk att fonden minskar i värde men också ökad möjlighet till positiv utveckling.
Aktiv risk (Tracking Error) anger fondens procentuella avvikelse från samt följsamhet med ett jämförelseindex. Det fås genom att beräkna standardavvikelsen på differensen mellan fondens respektive index avkastning. Måttet används för att skatta sannolikheten för att fonden ska ge avvikande avkastning, både positiv och negativ i förhållande till ett jämförelseindex.
Betavärde visar hur känslig en akties eller en fondportföljs avkastning är för förändringar i marknaden. Marknadsrisken är uppsatt till 1,0. En fond eller aktie som har ett betavärde på 1,0 kommer i genomsnitt att uppvisa samma avkastning som marknadsindex. Ett betavärde större än 1 anger att placeringen har en högre risk än marknaden och ett betavärde under 1 anger att placeringen har en lägre risk än marknaden.
Risker i räntefonder
Duration är ett mått på risken i en räntefond och beräknar kassaflödets vägda genomsnittliga löptid med hänsyn tagen till utbetalda kupongräntor. Måttet talar om när fonden får tillbaka pengarna som är placerade i räntebärande papper. En högre duration innebär en högre risk.
Genomsnittlig löptid är ett mått som anger den genomsnittliga räntebindningstiden i en räntefond. Ju längre genomsnittlig löptid, desto mer påverkas fondens värdeutveckling av marknadsräntorna – det vill säga: desto större risk.
Kursrisk är ett mått på fondens känslighet för räntehöjningar. Den anger i procent hur mycket fondens förmögenhet påverkas när marknadsräntorna förändras med en procentenhet.